Putin’s Real Motives for the Invasion of Ukraine
Svante E. Cornell
Introduction:
(Article in Swedish)
Rysslands invasion av Ukraina har med rätta lett till starka fördömanden och ett stöd till Ukraina som saknar motstycke. Samtidigt finns det en högljudd grupp av forskare, journalister och aktivister som lägger skulden för kriget på väst, och i synnerhet Nato:s utvidgning. De menar att Ryssland inte hade blivit så aggressivt om västmakterna hade varit mer tillmötesgående. Denna historieskrivning är rent felaktig och dessutom historielös. Den ryska imperialismen började innan Nato utvidgades, och kriget i Ukraina handlar i själva verket om Putins maktambitioner.
Försöker lägga skulden på Väst
Ryska ledare har med emfas hävdat att Natoländerna, med USA i spetsen, brutit de löften som gavs till Moskva vid kalla krigets slut att alliansen inte skulle utvidgas österut. Dessa påståenden framförs ofta som bevis för att skulden egentligen ligger på Väst. Men den siste sovjetiske ledaren, Michail Gorbatjov, har själv förnekat att frågan om Natos utvidgning ens diskuterades vid den tidpunkten, och omfattande forskning har visat att påståendet är en myt. Vladimir Putin själv hade inte mycket att säga om Natos utvidgning förrän hans beryktade tal vid säkerhetskonferensen i München 2007.
Natos utvidgning började i mitten av 1990-talet, under en tid då försvarsalliansen inledde en förvandling för att fokusera på fredsbevarande operationer utanför Europa i stället för det tidigare fokuset på territorialförsvar. Nato uppmanade nya medlemsländer att fokusera på specifik spjutspetskompetens, och samarbetsprogram för partnerländer som Georgien handlade om träning för fredsbevarande operationer som i Afghanistan.
Natos förändrade fokus illustreras kanske bäst av det faktum att Nato när Ryssland invaderade Georgien 2008, inte hade en fungerande plan för att försvara de baltiska staterna. Det är egentligen först efter det kriget, och i synnerhet Moskvas annektering av Krim 2014, som Nato återgick till sitt ursprungliga fokus på territorialförsvar.
Related Publications
-
Abandoning Neutrality, Absorbing Multipolarity: India and Sweden by 2047
Pragmatism and polarised positioning have become the new normal in foreign policy decision making – and Sweden and India are no exception. Sweden moved away from and perhaps permanently abandoned […]
-
Globalization and Technology See Italian Mafia Going Global
This issue brief delves into the changing landscape of Italian organized crime, focusing on the ‘Ndrangheta, a potent criminal group originating from Calabria. It explores how the ‘Ndrangheta has diversified […]
-
Russia-DPRK Space Cooperation: It’s Politics, Not Science
The recent Vostochny summit between North Korean leader Kim Jong Un and Russian President Vladimir Putin has attracted much international attention. The fact that both leaders pledged to strengthen bilateral […]
-
India-Middle East-Europe Economic Corridor: Will It Get Subsumed by Its Grand Vision?
The recently concluded Group of Twenty (G20) Summit in New Delhi under India’s presidency was, undoubtedly, a crowning moment for India. From providing the G20 with new relevance among the […]
-
South Korea’s Indo-Pacific Strategy, Atmanirbhar Bharat, and the IPEF: Convergence and Commonality
For some time now, the existing multilateral networks such as those of the United Nations (UN) system have been largely ineffective in providing good global governance and helping create resilience, […]
-
Taiwan’s Southbound Drive towards Southeast Asia
This article examines Taiwan’s foreign policy towards Southeast Asia during Ma Ying-jeou’s two-term (2008–2016) and Tsai Ing-wen’s first-term (2016–2020) presidencies. It discusses the context of East Asian regionalization and regionalism, […]